Så viktigt är intäkter från sponsring för idrotten

Nyligen sålde AIK Fotboll ”Evighetskortet”, som ger tillgång till klubbens alla matcher, livet ut. Prislappen blev 189 100 kronor. Det höga (?) priset fick mig att tänka på en kartläggning vi tog med i boken; den om hur mycket mer biljetter till elitidrott skulle kosta om föreningen inte hade några sponsorer.

Det ska sägas på en gång att studien är några år gammal, men jag törs lova att beroendet av intäkter från sponsring inte blivit mindre de senaste sex åren.

På andra sidan om AIK:s initiativ på skalan presenterade förresten Kopparberg/Göteborg FC igår att man* bjuder på fritt inträde under hela nästa säsong. (*Elva sponsorer.)

I korthet:

  • Biljettpriset på elitidrott skulle vara drygt 4 ggr högre utan sponsorer
  • Intäkter från sponsring är särskilt viktigt för föreningar på mindre orter
  • När föreningar rapporterar in sina olika intäkter hamnar sponsring och LOK-stöd (från RF) på samma plats

Följande text är ett till stor del ett utdrag från boken. Du köper den via vår webbshop, Adlibris, Bokus eller CDON

Så viktiga är sponsorintäkterna

Undersökningsföretaget Sponsor Insight (nuvarande Upplevelseinstitutet) genomförde på uppdrag av Sponsrings- och Eventsverige år 2012 en undersökning som då visade att svensk elitidrott är extremt beroende av sponsring.1 Studien kom bland annat fram till att en biljett till en herrallsvensk fotbollsmatch skulle kosta drygt fyra gånger mer om det inte vore för sponsorerna. Sponsorintäkterna för en idrottsklubb utgör enligt studien i genomsnitt 42 procent av de totala intäkterna. Motsvarande siffra för evenemang låg på 46 procent. Åtta av tio personer som svarade på undersökningen uppgav att de skulle behöva höja biljettpriset mellan fyra och fem gånger nuvarande pris för att kompensera eventuellt intäktsbortfall från sponsring.

När idrottsföreningar skulle ranka sina tre viktigaste intäktskällor hamnade sponsring på tredje plats bakom medlemsavgifter och stöd från staten och kommunen. En tredjedel av idrottsföreningarna i studien ansåg att sponsring tillhörde en av de tre viktigaste intäktsposterna. Sponsring ansågs vara en särskilt viktig intäktskälla för idrottsföreningar på mindre orter. Likaså var sponsorintäkterna särskilt viktiga i idrotter som golf, fotboll och ishockey. I samma studie ansåg också mer än hälften av respondenterna att det är en ganska stor eller stor utmaning att behålla och rekrytera nya sponsorer.2

Enligt RF:s beräkningar låg den genomsnittliga intäkten för sponsring och reklam hos en idrottsförening i Sverige på cirka åtta procent för verksamhetsåret 2017. Det innebar först en delad sjätteplats, på samma plats som LOK-stöd, med medlemsavgifter i topp. Denna mätning baseras på samtliga idrottsföreningar, såväl elit som bredd.3

Sponsring är ”fria” intäkter

Avslutningsvis i detta inlägg, där kontexten i boken inte kommer fram, kan det vara värt att notera att sponsorintäkter är ”fria” intäkter. Det vill säga inte villkorade att de ska användas till vissa projekt eller aktiviteter, så som till exempel bidrag. Det här skulle tala för att sponsorintäkter är än viktigare än vad enkom siffrorna i jämförelser visar. Och det var något som åtminstone för mig låg bakom beslutet att skriva boken.

Jag upplever att idrotten halkar efter och risken är att sponsorer dikterar utvecklingen allt mer. Jag både tror och hoppas vår handbok kan hjälpa till att höja kunskapsnivån och inspirera fler rättigheter till att lyfta sponsorarbetet en nivå.

Det här inlägget är en del av Hållbar sponsrings julkalender. Du hittar alla inlägg här. Texten är ett utdrag från boken Hållbar sponsring, och hämtad från ett avsnitt i kapitel 2: Branschens aktörer.

[button url=”https://www.hallbarsponsring.se/bestall/” target=”_blank|_self” style=”xsmall|small|normal”]Beställ boken här[/button]

Läs mer om boken och klicka här för att komma till vårt nyhetsbrev.

  1. Idrottens Affärer (2012), ”Sponsorns betydelse är bevisad”
  2. J. Hellman, (2014), Etik och ekonomi i idrottsföreningar, Centrum för idrottsforskning 2014:3.
  3. Riksidrottsförbundet (2018), ”Idrotten i siffror”